Vårdträd
(norska tuntre) är beteckning på ett stort träd, vanligen ett ädellövträd, som
står på ett tun på en gård på landsbygden. En mystisk samhörighet har ansetts
råda mellan trädet och den på gården boende släkten.
I svensk
folktro förknippades trädet med släktens lycka och välgång. Att skada trädet
eller ens bryta löv av det ansågs medföra olycka och sjukdom. Det finns
berättelser om att Hustomten, eller gårdens skyddsandar eller vättar, bodde i
eller under vårdträdet, och åt dessa offrade man för att avvända sjukdom och
olycka från människor och boskap. Vissa uppteckningar berättar att man hällde
öl eller mjölk över trädens rötter på torsdagar eller inför helgdagar.
Det finns
också en praktisk aspekt av vårdträd, som högsta punkt på gården skyddar det
byggnader från blixtnedslag.
Vanliga
arter på vårdträd är lind, alm, ask och lönn. Men det förekommer också så
kallade "bärande träd", oxel, rönn, kastanj, valnöt och ek. Även
björk förekommer, i synnerhet norr om den biologiska norrlandsgränsen som skär
genom Svealand. I Skåne kan en storvuxen fläderbuske betraktas som vårdträd.
Mera ovanligt är att ett fruktträd betraktas som vårdträd. Flera släkter har
tagit namn efter sin hemgårds vårdträd, till exempel släkterna Almén, Linnaeus,
Lindelius och Tiliander.
På gårdar
"på skogen" i Sverige där rönn utgör vårdträd har troligtvis
skogsfinnar bott. Rönnen var en viktig symbol för de finnar som migrerade till
Sverige under 1600-talet, då Sverige och Finland var en gemensam stat.
"Helig rönnen är på gården" heter det i Kalevala.
Vi i Bostadsrättsföreningen John Bauerbyn har nu aktivt visat vårt intresse för att ta bort vissa träd runt våra hus och på allmänningen - den mark som vi disponerar gemensamt.
Träd kan tas ner men träd kan också bevaras, till exempel för att kunna vara behjälpliga med "pollenservice" och lite till. Nu får vi ta kontakt med en kunnig trädfällare och se vad vi får ut av det hela och hur vi kan gå vidare.
Styrelsen tar upp den frågan.
